Att förlora sin källa till livskraft

Att kämpa för att uppnå sina drömmars mål i livet är lite som att vandra i en öken. Du går mot något som du själv definierat som ditt livs mål, din guldskatt, och möter prövning på prövning för att nå fram. Du offrar saker för att komma närmare dina mål. Tid, relationer, resurser av olika slag, närvaro, sinnesfrid – välj själv vad som passar in på dig. Skatten kan vara skapad av dig själv, sannolikt med hjälp av samhällets programmering, eller helt av andra.

Oavsett så har du din skimrande guldskatt som hägrar vid horisonten och tanken på skatten får dig att kämpa vidare. Kanske kan du till och med finna mening i dina prövningar eftersom det är vad som står mellan dig och din skatt. 

Det som händer för många på denna resa är att man någonstans på vägen inser att din guldskatt enbart är en hägring. Du känner det inombords medans du närmar dig och ju närmare du kommer desto mer uppenbart blir det att skatten bara var något du skapade för att fylla ett hål inombords. Precis som vi människor gjort sedan urminnes tider. Om vi inte intuitivt känner vårt kall så förklarar alla runt om kring oss att vi måste skapa vårt eget kall, vårt eget syfte med livet och det gör vi gladeligen. Vad skulle kunna gå fel?

Nåväl. Insikten att ditt livssyfte som du själv eller någon annan definierat är en tom illusion skapar stort lidande och avslutar många liv, antingen direkt eller indirekt. Vissa står där i sin öken som de vandrat rakt ut i år efter år och ger upp hoppet och begår sitt liv. Och vem kan klandra dem? Källan som gett dig kraft hela ditt liv, tryggheten du lutat sig mot när det varit svårt – att allt kommer bli bra bara du kommer i mål har gått upp i rök. När det till slut sjunker in på ett själsligt plan att den källan är en illusion, då kommer du på ett sätt i kontakt med döden för första gången.

Insikten kan komma på flera sätt. Antingen har du kommit fram och därmed kan du inte längre intala dig själv att det är något annat än en hägring. Du har det svart på vitt. Du är framme och fortfarande olycklig. Alternativt så har du genomskådat illusionen innan du kommit hela vägen fram. Den skavande känslan att något är fel blir så pass stor att du synar bluffen. 

Så nu står du mitt i en öken, inte bara fråntagen ditt livs drömmar utan du hittar även dig själv mitt i en dödlig öken utan riktning eller mål. 

Vissa väljer att ge upp, stagnera och intala sig själva att this is as good as it gets, livet är meningslöst och nu får jag väl göra det bästa av situationen. Sannolikheten att beroenden börjar ta över i allt större utsträckning ökar om du väljer det alternativet. Oavsett om det är ”ohälsosamma” beroenden så som mat, sprit, droger, sex, skvaller, drama, självömkan eller om det är ”hälsosamma” beroenden så som träning, lära sig saker, vara intresserad av nyheter, osv. Det finns inga ohälsosamma handlingar, bara ohälsosamma kontexter. Och all stimuli som sker som en flykt (generellt sett omedvetet) är i en destruktiv kontext. I en destruktiv kontext blir allt innehåll och alla handlingar, oavsett vad dina värderingar säger om just den handlingen, destruktiva.

Det uppstår också ett fönster av risk i att du kan komma att känna ett behov av att investera djupare i illusionen. Om du bara går lite längre i samma riktning som du haft tidigare – kanske kommer allt kännas bra. Om du bara får en befordran till på jobbet, om du bara gör lite mer tjeen, om du bara får den där självrunks-artikeln i Breakit, får lite mer muskler, lite mindre fett eller om du får ha sex med den där tjejen och kanske hennes kompis samtidigt, då kommer du bli lycklig. Problematiken som då uppstår är att du vet att det är fel men fortsätter gräva dig djupare i det som skadar dig. 

Resultatet blir att du slits i stycken. Du skapar en sträckbänk med dina handlingar på ena sidan och vetskapen om vad som är rätt på andra. Därefter rullar du sträckbänken längre och längre tills du går sönder och dör. Kanske börjar du till och med se fram emot döden eftersom det befriar dig från ditt oändliga jagande efter ingenting.

Alternativt ger du upp och blir menlös. Varje handling blir ett rop på hjälp. Du försöker hitta andra lösningar men saknar riktning. Istället för att göra mer av samma skjuter du brett och från höften utan eftertanke. Du testar någon hobby som borde kännas meningsfull men det gör den inte och det skaver. Så du testar ytterligare en. Du köper lite prylar till din nya hobby, ändå blir du inte tillfredsställd. 

Du kanske får en dragning att skaffa en hund. Eller så får du för dig att göra din tjej gravid även om du inte älskar henne eller litar på henne och även om du definitivt inte vill att hon ska bli mamman till ditt barn. Känslan av att uppleva nytt liv kommer såklart ge dig en känsla av mening, men om det kommer ur kontexten flykt så är sannolikheten att din depression återvänder stor. För vilken gåva ska du ge ditt barn när du själv seglar utan riktning? Detta kommer du bli smärtsamt påmind om för resten av ditt liv, om du inte gör något åt saken.

Generellt har du som läser detta inte upplevt hela det händelseförloppet, men du har säkert sett det löpa hela linan ut hos någon i din närhet. 

För den som känner att man i någon mån har råkat hamna i situationen ovan, oavsett utsträckning, så är det viktigt att förstå att det finns en äkta källa till livskraft som är din.

Syftet med denna text är inte att ge instruktioner för vad den källan är eller hur du når den (antiklimax), utan helt enkelt att understryka att den finns och väcka en tanke hos den som är mottaglig att detta kan vara orsaken till vad som skaver. Jag har själv gjort ett skifte ifrån att vara fullständigt hängiven till en illusionsbaserad källa till att hitta mitt eget syfte. Skiftet från en källa till en annan är otroligt smärtsamt och prövande men det är möjligt att släppa taget om det du vet är fel och öppna dig för den väg du, efter mycket inre arbete, själv känner är rätt. 

Några första steg i att börja den processen är att djupdyka i dina beroenden, trauman och rädslor. Men mer om det i en annan text. Om du skulle råka känna att du resonerar djupt med texten och verkligen vill arbeta med dig själv så kan du höra av dig och om dina intentioner är genuina så kan jag bistå med några råd utifrån mina erfarenheter för hur du kan gå till väga för att börja arbetet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *