Att döva sin själ

De senaste månaderna har jag identifierat och arbetat/tagit mig närvaron att befria mig från några av mina beroenden.

Exempelvis är det nu ungefär sex månader sedan jag drack alkohol för sista gången i mitt liv. Utöver att permanent sluta med alkohol har jag avvecklat/kraftigt reducerat ett flera andra av mina tydligaste beroenden/missbruk. De som är tydligast för mig är:

  • Mat
  • Lösaktigt sex/temporära egodrivna relationer
  • Sociala medier
  • Tankar

Den där listan över beroenden är inte speciellt unikt för mig utan finns nog i varierande utsträckning hos de flesta. Sannolikt är det några som ligger inne med fler beroenden. Några av de vanligare: sömntabletter, mediciner, träning, jobb och droger. Om du använder någon av dessa kan du bara byta ut orden.

Nåväl. Varför skriver jag då ett inlägg där jag berättar om att jag haft ett aktivt alkohol-, mat- och sexmissbruk som jag dessutom till viss del övervunnit? Är det lite klassisk virtue signaling, eller finns det några lärdomar att ta från mina upplevelser?

Det jag har insett när jag minskat mina beroenden är att det finns betydligt mycket mer i livet än vad jag kunde uppleva tidigare. Med tidigare menar jag när jag bedövade allt som är jag genom ovan nämnda beroenden. Det jag har upptäckt nu är en varm öppen känsla av kärlek och tacksamhet. Tidigare i mitt liv har det varit lätt att skärma av mig känslomässigt och inte bry mig om andra personer. Numera är jag öppen för att känna och upplever i en absorberande omfattning det man inom den spirituella litteraturen kallar ”Connectedness” (Definierat i sin kortaste form som något i stil med There is a unity of body, mind, and spirit, and, indeed, of everything living on this planet.).

Motsatsen till connectedness, disconnectedness är något som byggs i samband med trauman och exponering mot aktiva egon som i sin tur växer ditt egna ego och låter det greppa tag om din själ. Genom livet stöter man på många sådana exempel men exempelvis mobbning i skolan (både som förövare och offer), trauman i sina första kärleksupplevelser eller den totala avsaknaden av kärleksupplevelser what so ever, själsligt förödande uppgifter på en arbetsplats eller regelbunden exponering mot aktiva egon i ditt yrke (servicepersonal exempelvis) för att få sin inkomst. Lägg därtill större trauman så som övergrepp, olyckor, plötslig bortgång av närstående eller destruktiva relationer i sin närhet så har du en härlig mix av saker som dels blockerar din själ från att möta kärlek/connectedness men också en öppen dörr till att bygga beroenden/missbruk.

Det som blivit tydligt för mig nu är exempelvis att jag använt alkohol för att döva exempelvis en känsla av ensamhet. Samma sak med sex och mat. Om man är berusad märker man inte känslan av ensamhet. När du har sex med någon random hookup är det lätt att intala sig själv att man inte är ensam, samtidigt som det blir smärtsamt tydligt för varje ytterligare sexpartner du konsumerar att du inte blir mindre ensam utan bara mer tom inombords (ej att förväxla med den typen av sexmissbruk som ofta uppstår när någon, gärna en offentlig person, har blivit upptäckt med otrohet och plötsligt är ”sexmissbrukare” och därmed ”står fri från ansvar” från sina handlingar). Men känslan av vade det nu kan vara som smärtar dig går i varje fall att maskera temporärt med sex. Egot får också sig en boost som hjälper att dämpa symptom på smärta när man erövrar/får bekräftelse.

Mat är för mig samma sak, när känslan av ensamhet kommer kan man äta och då har du temporärt ett syfte, vilket dämpar ensamheten eller vad du nu har för känsla att dämpa. Dessutom tenderar jag personligen att äta saker som genererar någon typ av rus, socker eller fet mat, som också skapar en dåsighet/känslolöst tillstånd. Har ingen egen erfarenhet av ätstörningar åt andra hållet (anorexia, bulimi osv) så ska inte spekulera i dynamiken med det eller om det ens har något med detta resonemanget att göra. Ni får gärna kommentera eller skicka ett DM med insikter från era erfarenheter för önskar utveckla djupare förståelse kring den typen av ätstörningar.

Sociala medier är en riktig demon i dessa sammanhang då de ger en väldigt stark känsla av falsk connectedness. Man intalar sig själv att man är i kontakt med universum när det egentligen bara är en stor display av ego. Alla exponerar sig själva och ingen möts. Slutligen tankar. Genom att tänka på saker kan du glömma hur du känner. Analysera, tänk och grubbla över någon relation du har, någon händelse som inträffat eller varför inte vad andra människor tycker och tänker om dig/vad du tycker och tänker om andra människor. Genom en mur av tankar slinker själen inte igenom.

För att nu illustrera vad man blockerar sig själv från att uppleva när man dövar sin själ lite vill jag kasta in några fler begrepp. Begreppen är saker som jag känner finns konstant tillgängliga om man har en ”clear way of passage”/inte bedövar sin själ. Detta är lite diffusa begrepp som kommer trigga en och annan av er som läser detta. Om du blir triggad kanske det är en signal att det finns utrymme att CHECK YOUR VIBE BRO.

Nåväl. Några av de saker som jag upplever som konstant närvarande i universum och tillgängliga för den som har ett öppet hjärta är kärlek, gud, intuition, connectedness med universum och framför allt ro. Försöker nedan illustrera hur allt detta alltid finns för dig men samtidigt hur lager av olika beroenden blockerar tillgången. Lite som att solen alltid skiner även om den ur ditt perspektiv kan vara dold bakom moln. Detta är dina moln som du kan bearbeta.

Genom att skala bort/förminska lager av blockeringar som uppstår genom beroenden tillåter du din själ att komma i kontakt med allt ovan. Jag skulle nog inte påstå att det är nödvändigt att helt frigöra sig från alla beroenden men en bra idé kan vara att minska dem tillräckligt för att öppna upp vägen från själen till kärlek, gud, intuition, universum och ro. Som nedan, där du kan behålla lite av allt men ändå nå hela vägen fram:

 

Inte helt olikt hur Moses gjorde i det som kallas för ”The Passover” när han delade havet i mitten och släppte folket fria. 

Det som därefter händer i praktiken när du öppnar upp din själ är för mycket för att fånga i ett inlägg men känslan av att komma i djup kontakt med kärlek eller sin intuition är obeskrivligt stark och djup. Det tenderar att omdefiniera ens verklighet från grunden. Man fattar även automatiskt bättre beslut. Exempelvis har jag inte ätit ”socker” på flera månader, helt enkelt för att min kropp inte vill ha det. Under prövningar kan lockelsen komma men själen ser att det är ett flyktförsök/beroendet som jiddrar och därefter försvinner illusionen av ”suget”. Även missbruket av sociala medier reglerar sig självt i mycket större utsträckning när själen (eller något som mer känns som en mental guardian angel) kommunicerar att ”Vad ska du där på telefonen att göra, du missar inget och det skapar bara en dålig frekvens, unna dig att vara i nuet istället”. För mig som en notorisk telefontorsk är detta väldigt stort. Det där är bara några exempel på uppsidorna med att minska sina missbruk.

Om du inspirerad av denna text eller av andra skäl känner att du vill börja öppna upp för allt som är heligt finns jag i chatten (Inget skämt, skriv om du känner att du har frågor eller vill ha stöd i din kamp mot dina beroenden).

Som en avslutande disclaimer borde såklart trauman och egot vara de två kanske största block-faktorer som ligger över själen men det är en helt annan nivå av komplexitet så för enkelhetens skull har jag valt att bortse från de två just i detta inlägget.

Önskar er alla en happy passover och carpe diem

 

3 reaktioner på ”Att döva sin själ”

  1. Ta det här på rätt sätt, för jag är glad om du mår bra och är lyckligare, men ponera över det faktum att möjligheten finns att du bytt ut dina missbruk/beroenden, mot ett annat, dvs religion.

    Varför jag ställer frågan är för att du låter som att du blivit frikyrklig.

    Nu är det ju en klassisk väg att bli kvitt något genom att byta ut det mot något annat. Fylla tomrummet som lämnas när man gör sig av med en ”vana”. Det är t.o.m. vägen som förespråkas av terapi om jag förstår det rätt.

    Och jag upprepar, så länge du mår bra av det så är det gott och väl.

    Men… det är många som blivit utnyttjade av frikyrkor och andra religiösa samfund. Framförallt när de kommit dit som vilsna själar. Då är det lätt att bli ledd och bli vilseledd om vad som är vad och kanske t.o.m. vad som är rätt och riktigt.

    Be mindful in every sense and way! 🌸

  2. Två bra inlägg med hög igenkänningsfaktor. Nykter i 12 veckor och för första gången på många många år så kan jag sova djupt i 8 timmar utan avbrott samt att mitt minne har börjat återvända.
    Har som strävan att finna balans mellan köttets enkla begär (vi är trots allt bundna till det) och själslig ro. Tack för att du delar med dig och Gud(Ra) välsigne!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *