Att döva sin själ

De senaste månaderna har jag identifierat och arbetat/tagit mig närvaron att befria mig från några av mina beroenden.

Exempelvis är det nu ungefär sex månader sedan jag drack alkohol för sista gången i mitt liv. Utöver att permanent sluta med alkohol har jag avvecklat/kraftigt reducerat ett flera andra av mina tydligaste beroenden/missbruk. De som är tydligast för mig är:

  • Mat
  • Lösaktigt sex/temporära egodrivna relationer
  • Sociala medier
  • Tankar

Den där listan över beroenden är inte speciellt unikt för mig utan finns nog i varierande utsträckning hos de flesta. Sannolikt är det några som ligger inne med fler beroenden. Några av de vanligare: sömntabletter, mediciner, träning, jobb och droger. Om du använder någon av dessa kan du bara byta ut orden.

Nåväl. Varför skriver jag då ett inlägg där jag berättar om att jag haft ett aktivt alkohol-, mat- och sexmissbruk som jag dessutom till viss del övervunnit? Är det lite klassisk virtue signaling, eller finns det några lärdomar att ta från mina upplevelser?

Det jag har insett när jag minskat mina beroenden är att det finns betydligt mycket mer i livet än vad jag kunde uppleva tidigare. Med tidigare menar jag när jag bedövade allt som är jag genom ovan nämnda beroenden. Det jag har upptäckt nu är en varm öppen känsla av kärlek och tacksamhet. Tidigare i mitt liv har det varit lätt att skärma av mig känslomässigt och inte bry mig om andra personer. Numera är jag öppen för att känna och upplever i en absorberande omfattning det man inom den spirituella litteraturen kallar ”Connectedness” (Definierat i sin kortaste form som något i stil med There is a unity of body, mind, and spirit, and, indeed, of everything living on this planet.).

Motsatsen till connectedness, disconnectedness är något som byggs i samband med trauman och exponering mot aktiva egon som i sin tur växer ditt egna ego och låter det greppa tag om din själ. Genom livet stöter man på många sådana exempel men exempelvis mobbning i skolan (både som förövare och offer), trauman i sina första kärleksupplevelser eller den totala avsaknaden av kärleksupplevelser what so ever, själsligt förödande uppgifter på en arbetsplats eller regelbunden exponering mot aktiva egon i ditt yrke (servicepersonal exempelvis) för att få sin inkomst. Lägg därtill större trauman så som övergrepp, olyckor, plötslig bortgång av närstående eller destruktiva relationer i sin närhet så har du en härlig mix av saker som dels blockerar din själ från att möta kärlek/connectedness men också en öppen dörr till att bygga beroenden/missbruk.

Det som blivit tydligt för mig nu är exempelvis att jag använt alkohol för att döva exempelvis en känsla av ensamhet. Samma sak med sex och mat. Om man är berusad märker man inte känslan av ensamhet. När du har sex med någon random hookup är det lätt att intala sig själv att man inte är ensam, samtidigt som det blir smärtsamt tydligt för varje ytterligare sexpartner du konsumerar att du inte blir mindre ensam utan bara mer tom inombords (ej att förväxla med den typen av sexmissbruk som ofta uppstår när någon, gärna en offentlig person, har blivit upptäckt med otrohet och plötsligt är ”sexmissbrukare” och därmed ”står fri från ansvar” från sina handlingar). Men känslan av vade det nu kan vara som smärtar dig går i varje fall att maskera temporärt med sex. Egot får också sig en boost som hjälper att dämpa symptom på smärta när man erövrar/får bekräftelse.

Mat är för mig samma sak, när känslan av ensamhet kommer kan man äta och då har du temporärt ett syfte, vilket dämpar ensamheten eller vad du nu har för känsla att dämpa. Dessutom tenderar jag personligen att äta saker som genererar någon typ av rus, socker eller fet mat, som också skapar en dåsighet/känslolöst tillstånd. Har ingen egen erfarenhet av ätstörningar åt andra hållet (anorexia, bulimi osv) så ska inte spekulera i dynamiken med det eller om det ens har något med detta resonemanget att göra. Ni får gärna kommentera eller skicka ett DM med insikter från era erfarenheter för önskar utveckla djupare förståelse kring den typen av ätstörningar.

Sociala medier är en riktig demon i dessa sammanhang då de ger en väldigt stark känsla av falsk connectedness. Man intalar sig själv att man är i kontakt med universum när det egentligen bara är en stor display av ego. Alla exponerar sig själva och ingen möts. Slutligen tankar. Genom att tänka på saker kan du glömma hur du känner. Analysera, tänk och grubbla över någon relation du har, någon händelse som inträffat eller varför inte vad andra människor tycker och tänker om dig/vad du tycker och tänker om andra människor. Genom en mur av tankar slinker själen inte igenom.

För att nu illustrera vad man blockerar sig själv från att uppleva när man dövar sin själ lite vill jag kasta in några fler begrepp. Begreppen är saker som jag känner finns konstant tillgängliga om man har en ”clear way of passage”/inte bedövar sin själ. Detta är lite diffusa begrepp som kommer trigga en och annan av er som läser detta. Om du blir triggad kanske det är en signal att det finns utrymme att CHECK YOUR VIBE BRO.

Nåväl. Några av de saker som jag upplever som konstant närvarande i universum och tillgängliga för den som har ett öppet hjärta är kärlek, gud, intuition, connectedness med universum och framför allt ro. Försöker nedan illustrera hur allt detta alltid finns för dig men samtidigt hur lager av olika beroenden blockerar tillgången. Lite som att solen alltid skiner även om den ur ditt perspektiv kan vara dold bakom moln. Detta är dina moln som du kan bearbeta.

Genom att skala bort/förminska lager av blockeringar som uppstår genom beroenden tillåter du din själ att komma i kontakt med allt ovan. Jag skulle nog inte påstå att det är nödvändigt att helt frigöra sig från alla beroenden men en bra idé kan vara att minska dem tillräckligt för att öppna upp vägen från själen till kärlek, gud, intuition, universum och ro. Som nedan, där du kan behålla lite av allt men ändå nå hela vägen fram:

 

Inte helt olikt hur Moses gjorde i det som kallas för ”The Passover” när han delade havet i mitten och släppte folket fria. 

Det som därefter händer i praktiken när du öppnar upp din själ är för mycket för att fånga i ett inlägg men känslan av att komma i djup kontakt med kärlek eller sin intuition är obeskrivligt stark och djup. Det tenderar att omdefiniera ens verklighet från grunden. Man fattar även automatiskt bättre beslut. Exempelvis har jag inte ätit ”socker” på flera månader, helt enkelt för att min kropp inte vill ha det. Under prövningar kan lockelsen komma men själen ser att det är ett flyktförsök/beroendet som jiddrar och därefter försvinner illusionen av ”suget”. Även missbruket av sociala medier reglerar sig självt i mycket större utsträckning när själen (eller något som mer känns som en mental guardian angel) kommunicerar att ”Vad ska du där på telefonen att göra, du missar inget och det skapar bara en dålig frekvens, unna dig att vara i nuet istället”. För mig som en notorisk telefontorsk är detta väldigt stort. Det där är bara några exempel på uppsidorna med att minska sina missbruk.

Om du inspirerad av denna text eller av andra skäl känner att du vill börja öppna upp för allt som är heligt finns jag i chatten (Inget skämt, skriv om du känner att du har frågor eller vill ha stöd i din kamp mot dina beroenden).

Som en avslutande disclaimer borde såklart trauman och egot vara de två kanske största block-faktorer som ligger över själen men det är en helt annan nivå av komplexitet så för enkelhetens skull har jag valt att bortse från de två just i detta inlägget.

Önskar er alla en happy passover och carpe diem

 

Frekvenshållare

Frekvenshållare är ett begrepp som förekommer i spirituella sammanhang. Kort sammanfattat är arketypen av en frekvenshållare någon som bibehåller/förankrar en frekvens för att väcka medvetande (kärlek och ro, frihet från ego) i andra. Om du inte förstår vad jag menar så är det okej, förhoppningsvis förstår du när du läser texten.

Samtidigt som begreppet i spirituella läror definieras som en jordare, ett ankare som låter dig automatiskt sugas in i en frid och kärleksfull frekvens så upplever jag att man kan se fenomenet i olika former hos alla människor. Med risk för att smutsa ner begreppet med min okunskap ska jag försöka konkretisera några egna iaktagelser.

Min upplevelse är att det finns frekvenshållare av olika sorter. Exempelvis behöver inte en frekvenshållare i praktiken vara grundad i kärlek och befriad från ego. Individer som kontrolleras av sitt ego men som tar rollen som frekvenshållare åt andra i sin omgivning upplever jag som vanligt förekommande. Exempel på detta följer nedan.

Innan jag fördjupar mig i detta vill jag understryka att en frekvenshållare inte nödvändigtivs söker stor påverkan på världen. För att illustrera detta har jag gjort en graf som ni hittar längre ner i texten. Den kan du luta dig mot när du läser texten.

Först ut de ”introverta” arketyperna av frekvenshållare så som jag ser det.

En frekvenshållare kan vara en anonym munk som sitter i sitt tempel, helt utan att söka interaktion med världen (övre vänstra hörnet i diagrammet). Trots det kommer du, om du är närvarande, möta och antagligen sugas in i munkens frekvens när han sitter djupt försjunken sin bön. Det har säkert hänt dig att en varm lugn person utan större ansträngning ”bjuder in dig” i sitt lugn utan att du egentligen förstod vad som hände. Då har du delat frekvens med en introvert men kärleksfull frekvenshållare.

På samma sätt har du garanterat blivit påverkad av frekvensen från en person kontrollerad av sitt ego som passivt håller en skadlig frekvens (nedre vänstra hörnet). Kanske har du stött på personen genom ditt yrke, som kund eller kollega. En person som passivt sitter och uttalar sig negativt om allt den hör. Från en sådan person kan det räcka med en hatisk blick för att din frekvens ska bli påverkad och du kanske blir nedstämd för resten av dagen utan att riktigt förstå varför. Detta är en introvert men egokontrollerad frekvenshållare. Sannolikheten är att du har rätt många av denna sorten i din omgivning. Framför allt om du arbetar på en traditionell arbetsplats och inte har en möjlighet att själv välja vilka du dagligen spenderar tid med.

Nu till de ”extroverta” arketyperna (ja jag förstår att jag säkert använder begreppet extrovert felaktigt, därav citationstecken).

I nästa extremexempel (nedre högra hörnet) hittar vi en person med en stark förmåga att skapa påverkan i världen men som också låter sig styras av sitt ego. Beroende på i vilken grad en sådan person är medveten, hur öppna deras hjärtan är för kärlek och gud hamnar de inåt eller utåt mot denna extrem. I situationer där hjärtat är stängt och egot har kontroll kan vi som exempel ta en karaktär som skapar stort lidande i universum, exempelvis Hitler (så som han målas upp historiskt i varje fall, känner inte honom personligen). Ett annat exempel skulle kunna vara mörkrets furste Voldemort.

På andra sidan spektrumet hittar vi en person som har frigjort sig från ego och låter kärlek fylla sitt hjärta (övre högra hörnet). När man kombinerar detta med stor påverkan på världen får vi en person som Jesus (känner inte honom heller personligen men så som han porträtteras).

Stoppade också in Steve Jobs någonstans på Ego-sidan av spektrumet, då han hade stor påverkan på världen, satte frekvens för både de tusentals människor som arbetade på Apple men också en hel tribe av konsumenter som inte bara köpte hans produkter utan också delade hans frekvens i viss mån. Han agerade inte utifrån arketyper av kärlek/ondska men var (min fria tolkning) någorlunda kontrollerad av sitt ego.

Du kan roa dig med att försöka stoppa in dig själv och folk du känner (i verkligheten eller via media/sociala medier) i diagrammet. Fundera också om det är en verklig spegling du målar upp eller bara ditt ego som blir aktivt och ska ”sätta folk på plats”.

 

Vad jag delvis hoppas på med denna text är att göra dig mer uppmärksam på din egen frekvens och vilka frekvenshållare du låter påverka den. Det är långt ifrån enkelt att alltid vara medveten, men du är skyldig dig själv och din omgivning att vårda den om du har möjligheten. Lite som att se till att vårda din personliga hygien, fast viktigare. Ingen gillar en person som luktar svett/avföring/äckligt.

Vidare funderar jag lite om risker kring att vara en frekvenshållare. Framför allt riskerna när man befinner sig på den nedre delen av diagrammet det vill säga den egostyrda delen. Sannolikheten är att om du kontrolleras av ditt ego saknar du en spirituell vägledare, någon som utan krav på motprestation kan ge ren kärlek till dig. Om så är fallet, och om du sätter frekvensen för alla runt omkring dig så finns det ingen som kan rädda dig när du börjar falla.

En person kontrollerad av sitt ego tenderar dessutom att stöta bort kärleksfulla frekvenshållare, då detta är en naturlig försvarsmekanism för egot. Men även kärleksfulla frekvenshållare kan i en mörk stund av prövning finna sig själva ståendes utan någon att luta sig mot. En frekvenshållare som inte själv är medveten om det löper stor risk att omedvetet ”gräva sin egen grav” av lidande i samband med smärta, mörker och prövningar.

I praktiken blir det ju att när du frekvenshållare tappar fotfästet så följer hela din omgivning med. Eftersom omgivningen är van vid att luta sig mot din frekvens så står du ensam och de kommer, utan att förstå det själva, hoppa på din destruktiva frekvens och därigenom förstärka ditt lidande. När du börjar gå mot mörker kommer de blint följa med. Kanske försöker du vid något tillfälle luta dig mot din omgivning, men du kommer märka att de bara bekräftar din befintliga bana nedåt och resultatet blir att spiralen ner i smärta blir mer kraftfull.

Av den anledningen blir det extra viktigt att förstå sin egen roll och lära sig känna in sin egen frekvens. För oavsett om du är en frekvenshållare eller inte så kommer den ha betydelse för alla du värderar och älskar.

 

MVH och Carpe diem

Hampus